Quinta, Abril 18, 2024

Presu Kafé Iha Merkadu Tun Komunidade Kuda Fali Vanila

Published: Abril 16, 2024
Reprezentante Prezidenti Autoridade Munisípiu (PAM) Ainaro, Sekretáriu Administrasaun Munisípiu,...

PM Gusmao: Timor-Leste Sei Sai Membru ASEAN Iha Tempu Badak

Published: Abril 12, 2024
Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, hateten iha tempu badak, 2025, Timor-Leste sei sai...

Japaun Apoia $600,000 Ba Redusaun Risku Dezastre Iha Munisípiu

Published: Abril 05, 2024
Governu Japaun, liuhusi embaixada iha Timor-Leste, apoiu ho $600,000 ba ajénsia International...

IKS-PTL-PSHT Iha Komitmentu Buka Tuir Membru Ne’ebé Envolve Iha Konfrontu

Published: Abril 03, 2024
Grup Artes Marsiais Ikatan Keluarga Silat Putra Timor-Leste (IKS-PTL) no Persaudaraan Setia Hati...

Partisipasaun Feto Iha Lideransa Suku tinan 2023 Tun Ba 4%

Published: Março 23, 2024
Dadus ne’ebé fó-sai husi Fundasaun Alola (FA) indika katak partisipasaun feto iha lideransa suku...

Pasiente HIV-SIDA Na’in 449 La Tuir Tratamentu Saúde Antiretrovial

Published: Março 22, 2024
Tékniku Superior Planu no Monitorizasaun husi Instituto Nasional Combate HIV-SIDA (INCSIDA, IP),...

Atleta Timor oan nain tolu mak selesionado hodi ba partisipa olympic games 2016 iha Brazil.

Atleta nain tolu ne’e mai husi modalidade siklismu ne’ebe reprezenta husi siklista Francelina Marques Cabral, Agostu Ramos no Nelia Martins iha modalidade marathona. 

Atleta Francelina Marques Cabral (Anche), sente orgulho hetan oportunidade ida ne’e, tanba ne’e eventu internasional e atleta husi nasaun barak mak sei partisipa. 

“Hau la espera atu manan tanba ida ne’e eventu bo’ot ne’ebe primeira vez ita ba tuir,” nia hateten iha edifisio Benfica, Dili. 

“Hetan deit oportunidade ida ne’e orgulho bo’ot ba hau atu mana esperiensia.” 

Nia dehan,kompetisaun ho naran Cross Country Olympic ne’e tekniku tebes tanba sei lahalai iha estrada maibe halai iha dalan ne’ebe iha fatuk no rai kuak.  

Hanesan servisu nain ida, nia dehan tempu limitado tebes ba trenu maibe nia konsege halo treinu dader-dader antes ba servisu maske la efetivu. 

Durante halo preparasaun, nia hasoru difikuldade barak intermus material no tempu tanba presiza kustu barak ba iha preparasaun liu-liu kondisaun besikleta hodi treinu no alimentasasaun mos tenke haree. 

Hanesan feto, nia motiva feto foinsa’e sira ne’ebe iha talent ba siklista tenke fokus no nafatin treinu tanba oportunidade barak los. 

“Hau husu ba Timor oan ne’ebe iha talentu siklismu diak liu focus iha area espesfiku ne’ebe sira interese (road bike no mountain bike inklui down hill bike) atu dezenvolve diak liu tan,” nia motiva. 

Siklista Anche hatudu ona nia performance iha nivel nasional no internasional no sai mos kampionatu ba iha jogus internasional balun. 

Iha tinan 2013, siklista Anche marka istoria foun iha jogu Tour de Timor ne’ebe governu organiza kada tinan e nia primeiru lugal feminina nivel internasional. 

Alende ne’e siklista Anche mos partisipa iha eventu internasional sira hanesan Asia mountain Bike Cup iha Filipina 2015, Mountain Bike iha Malaysia 2015 no iha Bali inklui mos down hill bike ne’ebe halao iha Timor 2015 kategoria internasional. 

Husi kompetisaun sira ne’e, siklista Anche hetan ona medalia osan mean ida no bronze ida. 

Tuir informasaun, nasaun 206 mak sei partisipa no iha modalidade hamutuk 28 maka sei harame eventu desportu mundial iha Brazil ne’e. 

Entretantu Sekretaria Geral Federasaun Atletismu, Filomena Reis hateten atleta modalidade atletismu (marathona) preparadu hodi ba partisipa iha olympic games iha Brazil.

Preparasaun ne’ebe atleta sira halo, nia dehan tuir kapasidade federasaun nian tanba federasaun mos sei hasoru difikuldade oioin hodi prepara atleta sira. 

“Ita koalia kompetisaun nivel mundial, ita so bele hadia rekor, tanba atleta husi rai seluk ema iha sport center hodi prepara atleta sira intermus aihan, e ita nia sentru laiha,” nia hateten.

“Atleta sira ita tau iha treinador sira nia uma hodi halo treinamentu no federasaun fo asistensia balun deit.”

Kona ba kriteria ba selesaun, nia dehan atleta nain rua ne’ebe ba ne’e iha kapasidade no abilidade tanba sira iha rekor ne’ebe diak iha nivel nasional. 

Nia informa, atleta nain rua husi modalidade atletismu ne’e sei ba halai marathona ho kilometru 42. 

Nia hateten, ida ne’e ba daruak nian ba modalidade atletismu Timor –Leste tanba iha tinan 2012 modalidade ne’e tuir ona.