Konselheira iha Organizasaun Psychosocial Recovery and Development on East Timor (PRADET), Rica Nela Estrela de Oliveira hateten feto iha risku a’as liu atu hetan moras mental kompara ho mane sira tanba feto hasoru variedade problema no violensia sira.

Konselheira iha Organizasaun Psychosocial Recovery and Development on East Timor (PRADET), Rica Nela Estrela de Oliveira hateten feto iha risku a’as liu atu hetan moras mental kompara ho mane sira tanba feto hasoru variedade problema no violensia sira.

Nia dehan, feto balun hasoru problema iha forsa atu koalia sai sira nia sentiment ba ema seluk no buka tulun atu sobrevive, maibe barak laiha forsa atu koalia sai problema ba ema seluk tanba moe no tauk.

“Lia fuan balun prejudika ema nia moris, bainhira nia rona beibeik lia fuan sira ho tendensia estigma no diskriminasaun husi familia no komunidade, ne’e sei fo impaktu tebes ba nia saúde mental,” nia hateten bainhira partisipa iha seminario ho tema moras mental no COVID-19 iha salaun enkontru Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV) Bidau, Dili.

Nia dehan, agora dadaun sidadaun ne’ebe sofre moras mental no halo hela reabilitasaun iha sentru hamutuk nain 100, no sira mos halo akompanhamentu ba sira ne’ebe hela iha dalan ninin hamutuk nain 89. Nia haktuir, kliente sira ne’ebe iha sentru, barak liu mak feto no sira ne’ebe iha dalan ninin barak liu mak mane.

Tuir dadus departamentu moras lahada’et iha Ministerio da Saúde, liu-liu programa moras mental nian hatudu pasiente moras mental feto hamutuk nain 1,079 no mane 941, ne’ebe mak ativu hela tratamentu iha fasilidade saúde sira.

Iha parte seluk, Presidente Board Rede Feto Timor-Leste, Yasinta Lujina hateten feto barak sofre moras mental tanba preokupa buat barak iha familia no sosiedade, ne’ebe prejudika sira nia hanoin no laiha tratamentu, posibilidade bo’ot monu ba kondisaun defisiensia mental.

“Ita nia governu fo atensaun diak ba moris ema nian, nesesidade moris sufisiente, laiha violensia iha uma laran, no familia moris harmonia, ema sei la monu ba moras mental,” nia hateten.

Nia dehan, feto sira ne’ebe hetan violensia risku bo’ot tebes atu hetan moras mental, bainhira la hetan akompanhamentu no tratamentu ne’ebe loos husi ema ne’ebe kompetente tanba momentu ne’e sira sente sira nia aan la iha valor.

Nia hatutan, prestasaun servisu atendimentu psikologia iha rai laran seidauk asesivel ba ema hotu tanba uniku iha deit hospital nasional no organizasaun sosiedade sivil balun ne’ebe fo asistensia ba vitima violensia bazeia ba jeneru sira.