Responsavel Programa Saúde Mental, iha Ministerio da Saúde, Anabela Guterres hateten dadus estatistika hatudu agora dadaun pasiente moras mental hamutuk 2,020 kompostu husi mane nain 941, no feto nain 1079 mak ativu tratamentu iha fasilidade saúde sira iha teritorio tomak.

Responsavel Programa Saúde Mental, iha Ministerio da Saúde, Anabela Guterres hateten dadus estatistika hatudu agora dadaun pasiente moras mental hamutuk 2,020.

Nia dehan, problema mental ne’ebe registu makas mak acute psychosis ho kazu mane nain 443 no feto nain 518. Problema schizophrenia kazu mane 265 no feto 245, no seluk tan hanesan bipolar disorder, PTSD, anxiety disorder, delirium, dementia inklui mental retardation ho kazu ne’ebe menus husi nain 100.

“Ita nia kazu barak liu mak acute psychosis ho kazu mane nain 443 no feto nain 518. Acute psychosis ne’e, bainhira iha ona sintomas hanesan ema ne’ebe uluk ativu, depois nonok deit, sulan aan iha uma laran deit, lakohi halo buat ne’ebe uluk nia halo tanba ne’e kuandu mosu sinal sira ne’e tenke halo tratamentu atu labele tama iha schizophrenia tanba tama iha faze ida ne’e difisil halo tratamentu. Ita presiza tempu ne’ebe naruk no familia tenke pasensia,” nia hateten iha servisu fatin Lahane, Dili.

Nia dehan, hare husi estatistika feto mak barak tanba feto iha presaun ne’ebe barak hanesan hetan trauma post partu, servisu domestika ne’ebe barak, hetan violensia entaun fasil ba feto sira hetan problema mental.

Nia informa, tratamentu medikamentu ba moras mental asesivel iha sentru saude sira hotu iha teritorio tomak, maibe atendimentu psychosocial iha deit hospital nasional tanba falta rekursu humanu iha area ida ne’e.

“Ita iha responsabilidade programa saúde mental to’o iha sentru saúde, maibe espesifiku atu atende kona ba psychosocial ne’e seidauk iha. Ita iha deit doutora ida ne’ebe atende iha hospital nasional kada kuarta feira,” nia hateten.

Iha parte seluk, Kordenador Programa Moras Mental iha Organizasaun Psychosocial Recovery and Development in East Timor (PRADET), Nicolau Vicente Ximenes hateten tratamentu medikamentu disponivel iha fasilidade saúde hotu, maibe aimoruk ne’ebe utiliza jerasaun tuan ona tanba ne’e dala barak la efeitu ona.

“Ita sei menus rekursu umanu ba atendimentu no ita nia aimoruk ne’ebe fo ba sira. Ita laos aimoruk la sufisiente, maibe aimoruk ne’ebe hospital sira uza jerasaun tuan ona tanba ne’e esperensia iha Laklubar sira uza aimoruk foun no ami nia akompanhamentu hare kliente sira iha Laklubar hemu aimoruk rekupera lalais duke aimoruk sira ne’ebe hospital sira uza tanba ne’e presiza iha renovasaun ba aimoruk,” nia hateten.

Nia dehan durante ne’e sira simu referral kliente moras mental husi komunidade, familia no instituisaun governu nian hodi halo rehabilitasaun psychosocial no ba kazu sira ne’ebe agresivu sira halo referral ba iha sentru tratamentu Laclubar.

Nia haktuir, hahu fulan Janeiru to’o Julho tinan 2020, sira simu kliente referral husi komunidade no familia hamutuk nain 38 no husi numeru ne’e sira halo referral ba Laclubar nain 5 kompostu husi feto nain 4 no mane ida tanba agresivu.