Professor nain 13 iha munisipio Lautem ho idade avansado ka reforma maibe sira nafatin hala’o knar hanesan professor nian hodi transforma siensia ba estudante.

Diretor Nasional Ensino Pre-Eskola no Ensino Baziku iha Ministerio Edukasaun Juventude no Desporto (MEJD), Apolinario Serparoza hateten, professor nain 13 ne’e komposto husi eskola ensino baziku 5 iha munisipio refere.

Diretor Nasional Ensino Pre-Eskola no Ensino Baziku iha Ministerio Edukasaun Juventude no Desporto (MEJD), Apolinario Serparoza hateten, professor nain 13 ne’e komposto husi eskola ensino baziku 5 iha munisipio refere.

“Professor nain 13 ne’e maske tama ona idade reforma maibe ministerio nafatin presija sira nia prezensa hodi hanorin estudante sira ne’ebe mak presija,” nia hateten.

Nia dehan, professor sira ne’ebe mak tama ona idade reforma, maibe sira hakarak nafatin kuntribui ba edukasaun, ministerio nafatin utiliza sira, tanba tuir lei funsaun publiku mos la obriga atu termina sira nia serviso.

“Ita nafatin utiliza sira hodi hanorin estudante sira, maibe ita mos hasa’e sira nia salario dobel ezemplo antes ne’e $250, entaun ita aumenta tan $250 kada fulan simu $500,” DN Serparoza hateten.

Enkaunto nia dehan, bainhira lei funsaun publiku seidauk define obrigatorio funsionario publiku ne’ebe mak tama ona idade reforma atu hapara sira nia serviso entaun professor sira ne’e sei kuntinua hanorin.

Entretanto, komisario asunto Disiplinar iha Komisaun Funsaun Publiku (KFP), Jose Freitas hateten, prosesu reforma ba professores ne’ebe mak idade avansado iha ona prosesu, maibe la obriga atu reforma.

“Dadaun ne’e ami prepara hele esbosu lei atu bele define ka hateten obrigatoriomente termina ita nia funsionario ne’ebe tama ona reforma nia serviso,” nia hateten.

Tanba ne’e nia dehan, dadaun ne’e seidauk bele aplika obrigatoriaomente tanba lei seidauk fo dalan atu KFP atu bele aplika kondisaun sira ne’e ba professores sira.

“Maibe ami husu ba professores ne’ebe tama ona idade reforma, bele hatama ona reforma aprezentasaun antisipada, maibe komisaun labele obriga,” nia dehan.

Tanba ne’e, nia dehan agora dadaun komisaun prepara hela kondisaun sira ne’e, inklui tratamento ema nia direito nudar funsionario wainhira tama ba entrada susesu aprezentasaun nune’e mos direito bainhira reforma.

Iha parte seluk, Prezidente Komisaun F iha Parlamento Nasional ne’ebe trata asunto edukasaun Antonio Verdial hateten, professor sira ne’e tuir lolos barak mak pensiun ona, maibe realidade lei la asegura hodi pensiun professor sira ne’e.

“Ita husu governo tau matan didiak ba ita nia professor sira ne’ebe mak tama ona idade reforma tenke pensiun nune’e bele fo oportunidade biban ba jerasaun foun liu-liu estudante sira ne’ebe eskola iha fakuldade esdukasaun Universidade Nasional Timor-Lorosa’e UNTL, tenke inklui iha ne’eba,” nia informa.