Quinta, Abril 18, 2024
Total visitors: 766366

Emprezária Feto, Kathelin Gonçalves espera partidu polítiku ne’ebé hetan fiar husi povu atu forma governasaun períodu 2023-2028, fó prioridade kompleta lejislasaun rai nian atu kria ambiente ne’ebé seguru ba setór privadu hala’o investimentu, nune’e bele kria kampu servisu ne’ebé bo’ot ba joven sira hodi kontribui eleva povu nia moris.

Emprezária Feto, Kathelin Gonçalves espera partidu polítiku ne’ebé hetan fiar husi povu atu forma governasaun períodu 2023-2028, fó prioridade kompleta lejislasaun rai nian atu kria ambiente ne’ebé seguru ba setór privadu hala’o investimentu.

Nia konsiente setór privadu iha papel importante ba dezenvolvimentu ekonomia rai-laran, maibé presiza kondisaun no ambiente ne’ebé bele fasilita, liu-liu lejislasaun sira kona-ba nain ba rai, apoia finanseiru no kapasitasaun ba rekursu humanu atu iha abilidade hodi halo servisu.

“Primeiru lei ba terras propriedade seidauk kompletu, ita presiza sertifikadu nain ba rai atu bele serteja. Durante ne’e asesu ba apoiu finanseiru sai dezafiu ne’ebé setór privadu sira halerik tinan barak ona no ita sei la konsege rezolve ida-ne’e, kuandu ita la rezolve problema huun mak lei terras propiredade nian, tanba ne’e ita rezolve uluk lei nain ba rai iha ona buat hotu sei rezolve,” nia hateten via telefone.

Nia dehan governasaun atuál kria ona kondisaun tau orsamentu iha banku hodi fó kréditu ba emprezária sira, maibé rekejitu ne’ebé banku fó todan tebes ba emprezáriu sira, liu-liu emprezária feto sira.

Nia hatutan kestaun seluk mak sertifikasaun orijinál ba produtu lokál, liu-liu estabelesimentu laboratóriu próprio hodi halo teste kualidade ba produtu lokál sira ne’ebé iha atu halo esportasaun no importasaun produtu.

Nia mós espera governasaun ida-ne’e sei asegura kouta 30% ba emprezária feto sira, ne’ebé hakerek iha deklarasaun Maubesi kona-ba empoderamentu ekonomia feto, liu-liu tenke tau iha asaun atu emprezária feto sira mós iha oportunidade ne’ebé hanesan.

Iha parte seluk, Diretora kompañia NAUTETU I, II, Lda, Emprezária Maria de Fatima Belo hateten iha lei inan hateten setór públiku, setór privadu no setór kooperativa tenke servisu hamutuk atu dezenvolve ekonomia nasaun nian. Maibé durante ne’e seidauk iha atensaun másimu ba setór privadu, liu-liu emprezária feto sira.

“Kondisaun governu tau ona iha ne’ebá, maibé nia rekejitu mak implika ema atu ba foti osan tanba ne’e to’o agora osan millaun US$50 ne’e ema seidauk foti hotu tanba rekejitu husi banku eziji buat barak,” nia hateten.

Nia hateten ema hotu hakarak halo investimentu tanba iha Timor-Leste seidauk iha investimentu bo’ot hanesan iha setór peska, agrikultura, indústria. Maibé rekejitu ne’ebé todan halo ema la brani foti osan.

Nia fó ezemplu rekejitu husi banku ida mak emprezária ida foti osan ho montante US$1,000,000 atu halo investimentu ida nia kolateral ka jaminan nia kustu tenke 90%, ne’e todan sira la brani atu foti kréditu.