Sexta, Abril 19, 2024
Total visitors: 766366

Diretur Administrasaun, Finansas no Logistika, Iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Duarte Marçal de Araújo hateten iha fatin ketak ba pasiente sira ne’ebe positivu Covid-19 atu fase ran regular tanba pasiente nain 2 konfirmadu positivu Covid-19.

Diretur Administrasaun, Finansas no Logistika, Iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Duarte Marçal de Araújo hateten iha fatin ketak ba pasiente sira ne’ebe positivu Covid-19 atu fase ran regular tanba pasiente nain 2 konfirmadu positivu Covid-19.

Nia dehan antes ne’e pasiente sira ne’ebe fase ran kahur deit iha fatin ida, maibe ho akontese transmisaun iha unidade hemodalize, ne’ebe pasiente nain 2 no profesional saúde nain 4 konfirmadu positivu Covid-19 sira deside halo separasaun.

“Pasiente sira ne’ebe positivu ne’e sira fase ran ketak, ami halo tiha ona kuartu ida ketak atu sira fase ran lahakur malu ho pasiente sira ne’ebe negativu. Sira iha protokolu ne’ebe rigoroju, liu-liu profesional saúde sira mos tenke uza ekipamentu protesaun pesoal ne’ebe apropriado no ema labele asesu arbiru iha fatin ne’e,” nia hateten via telefone.

Nia dehan pasiente sira hela iha izolamentu to’o orario fase ran maka ambulansia tula ba hospital nasional atu fase ran tanba sira balun semana ida fase ran dala rua ou to’o dala tolu, depende ba sira nia gravidade moras.

Nia dehan pasiente rins ne’ebe positivu Covid-19, presiza tratamentu ne’ebe intensivu liu tan tantu sira nia dieta mos tenke kuidadu tanba sira ne’e tama risku bo’ot ba sira nia vida.

Nia informa seidauk iha informasaun foun kona ba profesional saúde unidade hemodalize nain 4 ne’ebe positivu Covid-19, maibe sira ne’ebe kontaktu besik balun teste dala rua negativu ona tanba ne’e sira kontinua fo atendimentu ba pasiente sira.

Tuir dadus Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), total pasiente rins ne’ebe fase ran rutina hamutuk nain 93

Iha parte seluk, Kordenador Forsa-Tarefa ba Prevensaun no Mitigasaun Surtu Covid-19 iha Timor-Leste, Doutor Rui Maria de Araújo hateten protokolu tratamentu Covid-19, ne’ebe Timor-Leste adopta maka fo aimoruk atu responde ba sintomas sira ne’ebe iha no halo intervensaun oxygen ba kazu moderadu no ventilador ba kazu grave sira ne’ebe labele dada iis.

Nia dehan pasiente rins ne’ebe konfirmadu ositive Covid-19 tama iha kategoria moderanu tanba ne’e tratamentu ne’ebe halo maka intevensaun oxygen tanba iha dificuldade ba dada iis, no fo mos tratamentu ba moras seluk ne’ebe nia sofre hanesan tensaun alta no orario fase ran nafatin lao rutina.

“Ita izola ema ne’ebe ositive ne’e bele tama kategoria hat, ida laiha sintoma signifika virus iha isin, maibe isin konsegue defende ataka husi virus entau la hamosu sintomas. Kazu ne’ebe iha sintomas fahe ba grupo tolu maka ida lizeiru hanesan isin manas, mear, inus been. Ida ne’e normalmente ita fo aimoruk rezolve isin manas no mear deit. Grupo seluk kazu moderadu ne’e signifika dificuldade dada iis entau intervensaun ne’ebe fo liu husi oxygen no fo mos aimoruk ba moras seluk. Hanesan kazu moderadu ne’ebe ita iha Vera Cruz presiza oxygen, fase ran regularmente no halo mos tratamentu ba tensaun altu tanba ne’e ita la presiza fo aimoruk kombate virus, maibe importante maka kontrola sintomas fo nafatin aimoruk ba problema saúde seluk. Grupo ikus liu maka kazu grave ne’e pasiente labele dada iis presiza ventilasaun entau ita halo intervensaun ventilasaun,” nia hateten.

Nia dehan objetivu principal ba intevensaun halo izolamentu ba ema positivu sira maka atu evita hadae’t virus ida ne’e ba ema seluk iha komunidade nia leet.