Diretora Jeral Prestasaun Servisu Saúde, Doutora Odete da Silva Viegas hateten rezultado peskiza ministerio da saúde hamutuk ho Menzies no East Timor Hearts Fund iha munisipiu Dili, Ermera no Bobonaro tinan 2018, hatudu 2% labarik sira idade tinan 5 ate 20 maka sofre moras rematizmu fuan.

Diretora Jeral Prestasaun Servisu Saúde, Doutora Odete da Silva Viegas hateten rezultado peskiza ministerio da saúde hamutuk ho Menzies no East Timor Hearts Fund iha munisipiu Dili, Ermera no Bobonaro tinan 2018, hatudu 2% labarik sira idade tinan 5 ate 20 maka sofre moras rematizmu fuan.

Nia dehan prevalensia moras febre reumatika aguda no moras reumatismu fuan a’as, no iha tendensia aumenta makas tanba familia barak sei moris iha liña pobreza nia okos no laiha ijiene.

“Ita hatene peskiza tinan 2018, halao iha munisipiu tolu hatudu 2% labarik sira sofre moras fuan. Ita seidauk hare munisipiu hotu numeru bele sa’e bo’ot liu no ita la halo prevensaun antes iha futuru labarik barak sei sofre moras fuan to’o idade bo’ot nafatin sofre moras fuan, ne’ebe sei sai preokupasaun ba estado,” nia hateten hafoin partisipa iha serimonia lansamentu matadalan prevensaun no jestaun ba moras Febre Rematika Aguda no moras Reumatismu Fuan iha Timor-Leste, iha salaun JL. Vila Fatuhada, Dili.

Nia hateten prestasaun servisu ne’ebe durante ne’e halao ba moras rua ne’e maka diagnostika bazika hanesan eco cardiograma no tratamentu antibiotika deit, ba kazu sira ne’ebe presiza intervensaun avansadu halo referal ba rai liur.

Nia hatutan durante ne’e, sira servisu hamutuk ho East Timor Heart Fund konsege transfere ona pasiente nain 15 halo tratamentu iha Australia tanba limitasaun rekursu no ekipamentu avansadu sira.

Nia informa bazea ba matadalan ne’ebe dezenvolve ona bele fo informasaun ne’ebe diak ba governu hodi melhora infrastruktura no ekipamentu sira iha HNGV hodi fo prestasaun kuidadu saúde ne’ebe diak liu tan ba moras fuan sira.

Entretantu, Chefe Departamentu Pediatria, iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Doutora Milena Maria Lay dos Santos hateten sira iha koperasaun ne’ebe diak tebes ho mediku cardiologista sira husi Australia atu halo diagnostika no tratamentu ba labarik sira ne’ebe sofre moras rematizmu fuan.

Nia dehan tratamentu ne’ebe sira fo maka sona aimoruk antibiotika regular bazea ba gravidade moras, hanesan sira ne’ebe moderadu kada loron 28 sona durante tinan 10 no sira ne’ebe grave kada 28 dias sona durante vida tomak.

“Dadus ne’ebe iha HNGV mais ou menus nain 30 resin maka sei mai sona no foti aimoruk. Sira ne’ebe idade liu ona tinan 15 ba leten no sei baixa iha hospital ami refere sira ba adulto nian atu hare no akompanha sira nia tratamentu, maibe sira ne’ebe alta ona refere sira ba hospital referal no sentru saude sira atu kontinua tratamentu,” nia hateten.

Nia hateten moras febre rematika aguda ne’e moras inflamasaun autoimun nian ne’ebe akontese, wainhira hetan infesaun bakteria streptococcus.

Nia hatutan ema ne’ebe hetan ona infesaun kutun ida ne’e tenke lalais atu halo tratamentu hodi evita akontese infesaun iha fuan, ne’ebe bolu rematizmu fuan tanba to’o iha faze ida ne’e bele kauza ba mortalidade.

Iha parte seluk, peskizador no mediku spesialista labarik ba moras infesaun, Doutor Joshua Francis espera matadalan ne’e bele ajuda profesional saúde sira halo diagnostika no tratamentu ne’ebe proprio ba labarik sira ne’ebe sofre moras feber rematika aguda no rematizmu fuan iha Timor-Leste.

“Hau triste hare labarik sira sofre moras rematizmu fuan no mate tanba moras fuan ne’ebe lolos bele prevene no kura, entau guia ne’e bele ajuda profesional saúde sira halo diagnostika no tratamentu ne’ebe efetivu ba pasiente sira,” nia hateten.