Sexta, Abril 19, 2024
Total visitors: 766366

Diretor Executivu Servisu Autonomia Medikamentu no Ekipamentu Saúde (SAMES), Santana Martins hateten sira rejeita aimoruk items tolu (3) inklui amoxiciline syrup, dopamine, no erythromycin ne’ebe hatama husi kompania ESCO tanba rezultado teste laboratoriu hatudu kualidade laiha.

Diretor Executivu Servisu Autonomia Medikamentu no Ekipamentu Saúde (SAMES), Santana Martins hateten sira rejeita aimoruk items tolu (3) inklui amoxiciline syrup, dopamine, no erythromycin ne’ebe hatama husi kompania ESCO tanba rezultado teste laboratoriu hatudu kualidade laiha.

Nia dehan, kompanhia ne’e importa aimoruk mai rai laran kleur ona hahu kedas indepedensia, maibe tanba hatama aimoruk kualidade ladiak mak sira fo ona prosesu disiplinar hanesan diskualifika husi tenderizasaun medikamentu ne’ebe governu halo.

“SAMES mak inisia prosesu ne’e tanba duvida ho kualidade, entaun ami halo prosesu haruka aimoruk ba organizasaun Therapeutic Goods Administration Australia atu halo teste ba produtu ne’ebe ami duvida. Se governu hakarak reforsa tan liu husi investigasaun ami kontente tanba ita nia objetivu atu hadia kualidade produtu ne’ebe lori mai,” nia hateten iha servisu fatin Kampung Alor, Dili.

Nia hateten, sira mos halo ona diskusaun ho Organizasaun Mundial Saúde (OMS) kona ba estabelesimentu laboratoriu farmasia nian atu bele halo teste ba produtu farmasia ne’ebe tama mai iha rai laran, no sira ne’ebe iha hela armajen laran tanba kondisaun armajen ne’ebe ladiak no temperatura la kontroladu bele implika ba kualidade aimoruk mos.

Nia dehan, planu ida ne’e sira tau ona iha Orsamentu Jeral do Estado (OGE) tinan 2021, ho montante $400,000 hodi sosa ekipamentu no reajente ba teste aimoruk nian no sira mos hahu hare ona rekursu humanu espesialidade ba area analiza farmasia nian.

“Servisu investigasaun auditoria farmasia ne’e labele hare visual deit reklama sasan nia kualidade, maibe tenke justifika ho teste sientifika laboratoriu tanba ne’e ita halo esforsu hela atu estabelese laboratoriu,” nia hateten.

Nia informa, produtu sira ne’e sosa ho orsamentu montante $63,000 no sira halo ona prosesu atu husu kompanhia devolve fali orsamentu.

Entretantu, komunidade Celestino Soares konsidera ne’e evidensia ida ne’ebe forte ba governu atu fo importansia ba estabelesementu laboratoriu hodi halo teste ba kualker produtu sira ne’ebe tama iha rai laran, liu-liu produtu sira ne’ebe povu konsumu.

“Deskobrimentu ne’e hatudu nesesariu iha laboratoriu hodi teste produtu farmasia sira ne’ebe tama mai hodi garantia povu konsumu aimoruk ne’ebe seguru,” nia hateten.

Nia dehan, governu iha responsabilidade tomak atu asegura povu asesu ba produtu farmasia ne’ebe baratu no seguru.

Iha parte seluk, Diretora Geral Prestasaun Servisu Saúde iha Ministerio da Saúde, Doutora Odete da Silva Viegas rekonhese laboratoriu nasional seidauk iha kapasidade atu halo teste ba produtu farmasia nian, maibe durante ne’e produtu ne’ebe duvida ho kualidade halo teste iha Indonesia no Australia.

“Durante ne’e, aimoruk iha lista esensial no padraun tratamentu tenke prense kriteria. Ne’ebe la prense kriteria ami haruka ba Indoensia no Australia halo teste hatudu evidensia aimoruk falsu mak kompanhia ne’e tama iha black list katak labele aplika ba tenderizasaun ne’ebe ministerio saúde iha liu husi SAMES loke. Ida ne’e mak ami aplika hela,” nia hateten.

Nia dehan, sira halo ona kontaktu ho Badan POM Indonesia atu hare asuntu estabelesementu laboratoriu, maibe tanba situasaun surtu COVID-19 seidauk realiza.