Sexta, Abril 19, 2024
Total visitors: 766366

Xefe Gabinete Kontrolu Kualidade no Komunikasaun Sosial, iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Sara Maria Freitas Xavier hateten iha fulan Dezembru tinan 2020, ema nain 14 mak mate iha sala emergensia tanba atakasaun fuan no sofre moras kronika.

Xefe Gabinete Kontrolu Kualidade no Komunikasaun Sosial, iha Hospital Nasional Guido Valdares (HNGV), Sara Maria Freitas Xavier hateten iha fulan Dezembru tinan 2020, ema nain 14 mak mate iha sala emergensia tanba atakasaun fuan no sofre moras kronika.

Nia dehan, pasiente nain 14 ne’e nain 8 mate iha sala emergensia no nain 6 mate iha dalan katak seidauk to’o iha emergensia pasiente iis kotu ona tanba atakasaun fuan.

“Sira ne’ebe mate iha sala emergensia ne’e kauza husi moras atakasaun fuan, pneumonia, kankru pulmaun, no moras broncoaspirasaun. Pasiente sira ne’e maioria ho idade tinan 65 no nain ida mak idade tinan 9,” nia hateten iha servisu fatin Bidau, Dili.

Nia dehan, pasiente sira ne’ebe lakonsege salva ne’e barak liu sira ne’ebe referral husi munisipio mai seidauk to’o emergensia pasiente mate ona.

Nia informa, total pasiente ne’ebe halo konsulta iha HNGV iha fulan Dezembru hamutuk 4518, ne’ebe ho moras oioin no problema oioin hanesan asidente trafiku kareta no motor, violensia fisiku no hemu beneno.

Iha parte seluk, Xefe Departamentu Moras Lahadaet iha Ministerio da Saúde, Dotor Frederico Bosco hateten 43% populasaun sofre moras hipertensaun alterial no 92% husi prevalensia 43% ne’e lahalo tratamentu tanba ne’e hospital sira sei simu pasiente atakasaun fuan no stroke barak liu tan iha futuru oin mai.

Nia dehan, prevalensia moras hipertensaun a’as tanba taxa fuma tabaku no alkohol a’as tantu adulto no foinsa’e, ema barak konsumu masin barak liu no lahalo exersisio fisiku.

“Ema sofre moras hipertensaun la halo tratamentu regular no la evita fator risku sira ne’ebe hamosu hipertensaun mak ita nia kazu atakasaun fuan sei aumenta bainhira ita la redus prevalensia hipertensaun,” nia hateten.

Nia dehan, ministerio da saúde ho apoia husi Organizasaun Mundial Saúde, introdus ona Pakote esensial ba moras lahadaet iha kuidadu saúde hanesan estrategia ida atu halo deteksaun no tratamentu ba moras hipertensaun hodi evita moras cardiovascular ne’ebe oho ema no halo ema sai defisiente barak.

Nia hatutan, sira kontinua esforsu halo advokasia ba linha ministerio sira atu bele haforsa implementasaun regime kontrolu tabaku hodi redus taxa fuma iha rai laran no sira mos elabora ona dekretu lei kontrola alkohol.