Ministerio da Saúde (MdS), liu husi programa regime Internatu fo ona kontratu ba profesionais saúde hamutuk 700 atu koloka iha postu saúde iha teritorio nasional hodi reforsa prestasaun servisu kuidadu saúde primaria, liu-liu programa Saúde na Familia (SnF).

Diretora Nasional Rekursu Humanu, iha Minsiterio da Saúde, Tomasia de Sousa hateten politika governu nian kada postu saúde ida tenke iha profesional saúde minimu nain 4.

Diretora Nasional Rekursu Humanu, iha Minsiterio da Saúde, Tomasia de Sousa hateten politika governu nian kada postu saúde ida tenke iha profesional saúde minimu nain 4 kompostu husi mediku jeral, enfarmajen, tekniku aliadu, parteira no pesoal saúde publika.

“Iha despaisu konaba profesional saúde hotu molok atu hetan kontratu regular no sai funsionariu permanente ou ajente administrasaun publika tenke tama iha sistema minimu fulan neen, nune’e nia bele hatene ambiente servisu, hilarkia servisu no knar lolos. No durante periodu ne’e hetan akompanha husi senhor sira no ita mos halo avaliasaun ba sira servisu diak entau sira bele tama iha sistema tuir mai,” nia hateten iha servisu fatin Kaikoli, Dili.

Nia hateten rezultado avaliasaun hare funsionariu regime internatu sira ne’e hatudu prestasaun servisu ne’ebe diak, ministerio bele fo kontratu regular hodi hein prosesu ba permanente tanba kualker rekrutamentu sira konkursu publiku sira bele aplika ba permanente.

Nia hatutan funsionariu regime internatu sira ne’e la hetan salariu, maibe sira hetan subsidiu, ne’ebe tuir deliberasaun Funsaun Publika iha area remotas $250 no area urbanu $200 kada fulan.

Iha parte seluk, Diretur Servisu Saúde Munisipiu Viqueque, Francisco de Carvalho hateten sira iha postu saúde hamutuk 43, sentru saúde 5, maternidade 4 no sentru internamentu 1, ne’ebe iha balun rekursu humanu seidauk kompletu tanba ne’e sira halo ona mapamentu atu halo rekrutamentu liu husi programa regime internatu nian.

“Tuir politika saúde nian kada suku ida iha postu saúde ida, maibe ami Viqueque iha postu saúde hamutuk 43 suku iha deit 36, entau liu tiha ona suku ida bele iha postu saúde rua to’o tolu tanba populasaun hela la sentraliza iha fatin ida hela separadu hanesan suku ida aldeia ida hela iha sorin no ida seluk hela iha foho leten,” nia hateten.

Nia dehan problema ne’ebe sira afeta servisu prestasaun saúde laos rekursu humanu, maibe kestaun gegorafikamente luan tanba komunidade hela namkari no kondisaun klima, liu-liu tempu udan dificulta ekipa halo visita ba komunidade sira.